050 559 5778

Ta kontakt
FOTO: Patricia Enström

Skogsbranschen lockar studerande

Skogsbranschen lockar studerande

Publicerad i Skogsbruket 6 / 20

Vid Yrkeshögskolan Novia i Ekenäs fortsätter den uppåtgående trenden för andra året i rad och vid Yrkesakademin i Österbotten har man ett stabilt tillflöde av nya studerande. Högst på önskelistan just nu är ett något så när normalt läsår, coronan till trots.

– Trenden är stabil, vi har i genomsnitt 11–16 sökanden varje år. Det kan förekomma regionala skillnader, men den här hösten har vi faktiskt inte några nya studerande från södra Finland eller Åland, säger Henrik Östman som ansvarar för naturbruksutbildningarna vid Yrkesakademin i Österbotten.

Vårens ansökningssaldo till skogsmaskinförarutbildningen landade på tretton, alla män. Östman konstaterar att man brukar ha en till två kvinnliga studerande per årskull, men att kvinnorna tyvärr lyser med sin frånvaro detta läsår.

– Det är synd, utbildningen passar kvinnor lika bra som män. Vi behöver kvinnliga studerande som bryter mönstret, säger han och tillägger att det i unga år kan vara en hög tröskel att välja en lite främmande bransch.

– Man påverkas av vad kompisarna väljer och söker sig gärna till liknande utbildningar.

Den treåriga skogsmaskinförarutbildningen är också en väg in till tredje stadiets utbildningar. De som väljer att studera vidare till skogsbruksingenjör, har en bra kunskapsbas.

– Den här yrkeskombinationen gör en väldigt eftertraktad på arbetsmarknaden, speciellt vid virkesdrivning, säger Östman.

PRAKTIKEN CENTRAL

Det talas mycket om en andra coronavåg, med vilka känslor inleds höstterminen?

– Vi, som får arbeta mycket utomhus, har det bra. I yrkesutbildningar är praktiken central. Det finns teoretiska moment som fungerar på distans, men chansen att få utföra yrket i praktiken går inte att kompensera med nätstudier, säger Östman.

Yrkesakademin  är beroende av ett gott samarbete med näringslivet, att företagen ger studerandena möjlighet till praktik eller läroavtal. Under våren uppstod problem med den här biten, då man ogärna ville att flera personer skulle dela skogsmaskin på grund av smittorisken. Östman hoppas att samma situation inte uppstår nu under hösten.

– I övrigt tror jag att vi kan genomföra studierna på ett tryggt sätt och med säkra avstånd då vi går ut i fält. Vid behov kan vi genomföra delar av teoristudierna på distans, säger han.

FLER KVINNOR

På Yrkeshögskolan Novia gläds man inför skolstarten. Skogsbruksingenjörsutbildningen har lockat nitton nya studerande. Novia uppvisar nu andra året i följd en uppåtgående trend. Som grädde på moset är hela fyra av de nya studerandena kvinnor.

Johnny Sved, utbildningsledare vid Yrkeshögskolan Novia i Raseborg, påpekar att det gärna hade fått vara ännu flera, men att det är ett steg i rätt riktning.

– På finskt håll har de skogliga utbildningarna i medeltal fyrtio procent kvinnliga studerande. Hos oss har motsvarande siffra varit cirka tio, berättar Sved.

Vad skillnaden beror på vågar han inte uttala sig om, men spekulerar i att skogsbranschen kanske känns relevantare för de finskspråkiga.

CORONAN OROAR

Det enda orosmolnet inför höstterminen är risken för en andra coronanvåg Men skolorna har haft tid att skissa upp strategier för hur de ska handla i ett sådant läge.

– Vi har övervägt att dela kurser, som brukar hållas tillsammans med lantbruksstuderande, i två grupper. Vi har också flyttat fram vissa fältkurser, berättar Sved.

Ifall det inte är möjligt att förverkliga fältkurserna som närundervisning under höstterminen, blir man tvungen att ändra kursformatet. Studerandena får då filma sig själva i terrängen samtidigt som de redogör för sina uppgifter, ett koncept som testades under våren.

– Det fungerade, men den diskussion, som uppstår då man samlas i grupp, faller bort, säger Sved.

Han hoppas att man med bra planering, god handhygien och säkerhetsavstånd kan genomföra ett så normalt skolår som möjligt.

VILL BLI FÖRETAGARE

Patricia Enström, 19 år, från Korsholm fick sin skogsmaskinförarexamen vid Yrkesakademin i Österbotten i våras. Nu fortsätter hon studierna vid Yrkeshögskolan Novia i Raseborg för att bli skogsbruksingenjör.

– Jag torde få två till tre kurser till godo från åren vid Yrkesakademin, berättar hon.

Att det var skog hon skulle arbeta med stod klart i ett tidigt skede. Hennes föräldrar äger skog och redan som fjortonåring bad hon sin pappa lära henne hantera motorsågen.

– Nu har jag arbetat upp mig till skogsmaskin, ler hon.

Hela det sista året vid Yrkesakademin gick i princip till praktik. Patricia Enström har övat upp sina skogsmaskinsfärdigheter på hemgården. I framtiden hoppas hon få anställning vid någon av Skogsvårdsföreningarna eller möjligen vid Metsä Group. I ett längre perspektiv är avsikten att en dag ta över familjens skogar och bli företagare.

SKINN PÅ NÄSAN

Enström har största delen av sin studietid varit ensam kvinna på skogsmaskinförarutbildningen.

– Man måste ha lite skinn på näsan och får inte vara rädd att våga göra saker, säger hon.

Hon tycker att kvinnor lämpar sig lika bra för branschen som män, men tror att många drar sig för att ge sig in i en maskulin bransch.

Finns det något som är svårare för kvinnor i skogsbranschen?

– Jag tycker att jag klarat alla arbetsmoment lika bra som killarna. Men de har en fördel; då de behöver kissa kan de bara hoppa ut ur maskinhytten och göra sina bestyr. Jag måste leta upp en stor sten eller liknande att huka mig bakom, skrattar hon.

Ibland innebär arbetet också fysiska moment med motorsågen, men inte heller det vållar bekymmer om man behärskar ergonomin och tekniken.

Vad kan kvinnor tillföra skogsbranschen?

– Andelen kvinnliga skogsägare ökar hela tiden. För vissa kan tröskeln då vara lägre att kontakta en kvinnlig skogsrådgivare, i synnerhet om man själv inte är så insatt i branschen, säger hon.

FAMILJEBRANSCH

Daniel Storsjö, 16 år, inleder denna höst sina studier vid Yrkesakademin och har valt skogsmaskinförarutbildningen.

– Min pappa arbetar inom skogsbranschen och min mamma inom lantbruket, så yrkesvalet föll sig naturligt, säger han och tillägger att familjen äger skog.

Varför lockar branschen?

– Den är intressant och jag gillar att man får vistas mycket ute i skog och mark, säger Storsjö som beskriver sig som en friluftsmänniska.

Han har redan innan studierna börjat fått arbetserfarenhet av branschen. Han har sommarjobbat med röjning och plantering. Framtidsplanerna är också klart utstakade. Efter avklarad yrkesutbildning hoppas han kunna köpa en egen skogsmaskin och bli företagare.

Har du några tankar om hur coronan kan påverka höstterminen?

– Nej, den oroar mig inte särskilt mycket. •

Text: Mia Berg-Lundqvist

Vill du läsa flera artiklar som denna?
Bli prenumerant
Privacy Settings
We use cookies to enhance your experience while using our website. If you are using our Services via a browser you can restrict, block or remove cookies through your web browser settings. We also use content and scripts from third parties that may use tracking technologies. You can selectively provide your consent below to allow such third party embeds. For complete information about the cookies we use, data we collect and how we process them, please check our Privacy Policy
Youtube
Consent to display content from Youtube
Vimeo
Consent to display content from Vimeo
Google Maps
Consent to display content from Google
Spotify
Consent to display content from Spotify
Sound Cloud
Consent to display content from Sound
Ta kontakt

Lillviksvägen 6
02360 Esbo