050 559 5778

Ta kontakt
FOTO: Pixabay

Mångbruk genererar ny business i skogen

Mångbruk genererar ny business i skogen

Publicerad i Skogsbruket 7 / 20

Det huvudsakliga användningssyftet med Finlands skogar har länge varit virkesproduktion. Under de senaste decennierna har man dock börjat se på skogen delvis med nya ögon. Skogarna utnyttjas allt mångsidigare bland annat för rekreation.

Mångbruk av skog baserar sig till den del, som gäller rekreation, på den så kallade allemansrätten som i år firar hundraårsjubileum. Den fick en laglig grund efter ett beslut av Högsta domstolen 1920, vilket gällde ett fall där en markägare i Savolax hade konfiskerat en bärplockares fångst. Processen pågick i sex år innan HD beslöt att markägaren hade gjort fel.

Mångbruk av skog är inte bara bär- och svampplockning eller naturturism. Termen omfattar likaväl behovet att skydda den biologiska mångfalden och exempelvis utnyttja skogsbaserad biomassa som råvara för produkter med högre förädlingsvärde än virke.

– I takt med att antalet urbana skogsägare ökar kan sätten för hur skogen utnyttjas överlag förändras i riktning mot annat än virkesproduktion, säger professor Anne Tolvanen på Naturresursinstitutet som aktivt forskar i skogligt mångbruk.


Mera än virke, bär och svamp

Mångsidig användning av skogen uppfattas i forskningsvärlden ofta som en samordning av rekreation, bär- och svampplockning samt virkesproduktion. Men, termen är betydligt mångsidigare än så, och omfattar likaväl forskning i ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet.

– Det är också nödvändigt att undersöka de offentliga styrmedlen, bedöma deras effekter och att värdera de icke marknadsmässiga nyttorna av mångsidig användning av skogen, säger Tolvanen.

Hon betonar att alla dessa perspektiv beaktas i forskningen kring mångsidig skogsanvändning men att det också behövs aktörer som ansvarar för att styra och planera användningen av områdena.

– Risken för konflikter kring hur naturresurserna används ökar då skogarna används allt mångsidigare och då det tillkommer nya internationella och nationella styrmedel. För att skapa en fungerande kompromiss mellan alla dessa olika behov krävs faktabaserat utvecklingsarbete gällande en bredare användningen av naturresurserna, säger Tolvanen.

En målsättning för Naturresursinstitutet är att utveckla ny affärsverksamhet utifrån naturprodukter som samlas in i skogarna. En del av forskningen gäller därför exempelvis hur man kan isolera bioaktiva ämnen från skogsbär och utveckla dem till vårdprodukter, näringstillskott och läkemedel.

– Men lika viktigt är det för oss att producera information som överlag stödjer en hållbar och mångsidig användning av skogarna, säger Tolvanen.


Naturturismens ekonomiska
betydelse ökar

I takt med att skogarna blir allt populärare besöksmål för ren rekreation ökar också behovet av olika turismtjänster, exempelvis naturutflykter, jakt- och fiskeupplevelser, restaurangtjänster, inkvartering och konferenstjänster.

– Därför har naturturismens ekonomiska betydelse ökat i rask takt på många orter, säger Henrik Jansson, regiondirektör för Kustens och huvudstadsregionens Naturtjänster vid Fortstyrelsen.

Naturtjänster är bland annat ansvarigt för skydd av Natura 2000-områdenas nätverk med allt från nationalparker och naturreservat till statens strövområden och Lapplands vidsträckta ödemarksområden. Enheten utreder varje år de lokala intäkts- och sysselsättningseffekterna av samtliga nationalparker, statens strövområden samt ett antal andra skyddsområden av betydelse för turismen, baserat på besökarnas utlägg.

– För Forststyrelsen är turismföretagen viktiga kunder och samarbetspartner. Vi samarbetar redan nu långsiktigt med hundratals företag, som verkar på statens mark- och vattenområden, på olika håll i Finland, och verksamheten utvecklas hela tiden. Exempelvis i Finlands naturcentrum Haltia i Noux nationalpark finns ett nätverk av tiotals samarbetsföretagare som tillhandahåller alla de tjänster som besökarna i nationalparken behöver, säger Jansson.

Enligt Forststyrelsens beräkningar hade de statliga skyddsområdena cirka sju miljoner besökare år 2019.

– Antalet besök i nationalparker och andra motsvarande objekt har ökat med cirka 3 procent per år under de senaste fem åren, vilket har inneburit 200 000 extra besök på årsnivå. I år är ökningen ännu större då finländarna huvudsakligen har semestrat i hemlandet, säger Jansson.

Siffran innehåller antal besök i nationalparker, statens strövområden och övriga betydande skyddsområden och utflyktsmål i rekreationsbruk.

– Nationalparker och andra utflykts-
mål är viktiga inkomstkällor lokalt. I medeltal använder besökarna tio gånger mera pengar än vad staten satsat. Arbetsfördelningen är den att staten finansierar basservicen med budgetmedel medan de lokala företagen skapar den avgiftsbelagda turismservicen, säger Jansson. •

Text: Bo Ingves

Vill du läsa flera artiklar som denna?
Bli prenumerant
Ta kontakt

Lillviksvägen 6
02360 Esbo