FOTO: POND5
Så hotar
klimatförändringen skogarna
Publicerad i Skogsbruket 3 / 20
Klimatförändringen kan föra med sig en mängd oväntade förändringar i skogarna, bland annat som följd av mindre tjäle på vintrarna i kombination med vinterstormar och extrema fallvindar samt ökade svamp- och insektsangrepp under sommaren. Insekter, som tidigare varit harmlösa, kan plötsligt förorsaka stora skador när omgivningen blir varmare och torrare.
Sommaren 2019 var igen torr, och i Kajsaniemi noterades 33,2 grader som mest. Det är den högsta temperatur som mätts under de 175 år som gått sedan temperaturen regelbundet började noteras i Helsingforsparken. Enligt forskaren Heikki Nuorteva på Naturresursinstitutet innebar den varma sommaren i stora drag för skogarnas del att trädsjukdomarna minskade medan insektsskadorna ökade.
– Framför allt ökade torkan insektsskadebenägenheten på många områden gällande bland annat björkfrostmätare, tallstekel, granbarkborre, skarptandad barkborre, märgborrar och barkbockar, upplyser han.
En ny insekt, som kan sprida förödelse i de finländska skogarna, är barrskogsnunnan, en av de värsta barrträdsskadeinsekterna i Mellaneuropa. Larverna äter både tall och gran. År 2019 gjordes den första större observationen av den här fjärilsarten i Finland med hjälp av feromonfällor.
– De här luktfällorna baserar sig på att insekterna känner doften av varandra på flera kilometers avstånd genom det feromon som de avsöndrar. I södra Finland var populationen redan så stor att det är troligt att det uppstår lokala skador. Nu är utmaningarna att lära oss mera om artens ekologi och biologi i finländska förhållanden, så att vi förstår vilka temperaturvariabler som mest begränsar utbredningen. Då kan vi beräkna vilka områden som är mest utsatta och kanske kan göra något åt saken, säger Nuorteva.
Kanada skräckexempel
Det är inte bara Finland som drabbas av skogsskador som åtminstone delvis beror på klimatförändringen: Under 2000-talet har contortabastborren (Mountain pine beetle) ödelagt över 20 miljoner hektar barrskog i Kanada och USA. Även nya insektsangrepp av granbagge (Spruce beetle) har blivit ett stort problem där.
– Forskarna har konstaterat att de mildare vintrarna är en stor bidragande orsak till att insektspopulationerna vuxit i USA. Skrämmande är att granbastborren, mot alla förmodanden, har spridit sig hundratals kilometer med vindarna, till och med över Klippiga bergen, säger Nuorteva.
Han konstaterar att samma problematik gäller i Finland, där nya insekter i likhet med barrskogsnunnan kommer med vinden från Baltikum och Mellaneuropa och kan ställa till med verkligt stor förödelse.
– Dessutom kan de varmare somrarna leda till att insekter som inte tidigare utgjort något hot mot skogarna plötsligt lever upp. Skogsägarna kan nu med mobiltelefon skicka in skaderapporter gällande insekter. Det kan bli ett bra vapen mot insektsskador eftersom det är viktigt att få kännedom om olika typer av insektsangrepp i god tid, säger Nuorteva.
Extremväder dåligt för skogen
Förutom klimatförändringen finns det enligt Nuorteva flera andra faktorer som kan leda till skogsskador.
– Redan normala variationer i väderleken har genom tiderna förorsakat stora skogsskador. Den internationella virkeshandeln, som kan leda till att nya insekter dyker upp på olika håll, har kanske diskuterats för lite, säger han.
Forskning vid Meteorologiska institutet visar att då vattnets cirkulation verkar bli kraftigare på hela jordklotet, ökar både nederbörd och avdunstning också i Finland. Ett estimat är att den årliga nederbörden ökar en till två procent på tio år
– Då är det speciellt den totala nederbörden vintertid som ökar. Den totala nederbörden förändras inte så mycket sommartid men problemet är att det kan bli vanligare med torra perioder och störtregn, vilket inte är bra för skogarna. Hittills har nederbörden i alla fall inte visat någon långvarig, statistiskt betydande uppåtgående trend, säger Nuorteva.
Han påpekar att skogsbruket i alla fall ska börja tänka på hur avverkning och drivning ordnas när antalet snöfria dagar ökar och det blir vanligare med störtregn. De ökar risken för rotskador på grund av exempelvis rotröta, honungsskivling och blödskinn.
– Eftersom stark kyla bidrar till att begränsa förekomsten av skadegörare och sjukdomar kan det leda till en ökning av dessa om hårda köldvintrar blir sällsyntare på grund av klimatförändringen, säger Nuorteva.
Gallra i tid
Det finns ändå sådant som skogsägarna kan göra för att minska följderna av ett varmare klimat.
– Gallringar och andra skogsvårdsarbeten, som gjorts i tid, minskar sjukdomar i blad och skott, eftersom beståndets mikroklimat är ofördelaktigt för svampsjukdomar, säger Nuorteva.
Även förändringar i skogsbruket kan gå åt skogarna om metoderna och plantorna inte är anpassade för ett visst område
– Man ska undvika stora och snabba förändringar, eftersom sydliga provenienser i regel är känsliga för sjukdomar. Risken realiseras i alla fall inte genast utan möjligen först efter tiotals år, säger Nuorteva.
Risken för sjukdomar är enligt honom alltid närvarande. Det visas av att granar har angripits av rotröta i allt högre grad, trots de senaste varma somrarna. Enligt en svensk undersökning är rottickans tillväxt i alla fall närmare 30 procent lägre i granar som innehåller så kallad LAR3B-allel än i andra granar. Den genen finns i ungefär en tredjedel av de skogar som härrör från förädlade plantor i sydligaste Finland.
– Om forskningsresultaten bekräftas i tester som gjorts med finländska plantor kan förekomsten av LAR3B-allelen utnyttjas för att utveckla förädlade granar med bättre motståndskraft mot rotticka, säger Nuorteva.
TEXT: BO INGVES