Blandskogen vinner terräng

Under andra halvan av 1900-talet var den rådande modellen att man planterade ett trädslag, tall eller gran, beroende på marktyp. Under 2000-talet har monokulturens baksidor blivit tydliga. Några av de mest talande argumenten för blandskog ur ett skogsvårdsperspektiv är att träden får starkare motståndskraft mot stormar och skadeangrepp, samtidigt som artrikedomen växer. Det finns en utbredd förhoppning om att blandskog ökar, men uppgifterna om hur stor andel av landets totala skogsareal som kan klassas som blandskog varierar i olika inventeringar.

– En inventering av statens skogar visar att 14 procent av skogsarealerna består av både barr och lövträd, medan en annan inventering, som utgick från enskilda trädslag, visar att uppemot en tredjedel är blandskog, berättar Saija Huuskonen, specialforskare på Naturresursinstitutet.

STÖRRE HÄNSYN TILL MILJÖN

Blandskog är hennes forskningsområde och hon ser ökningen av blandskog som en kombination av flera faktorer. Bland annat har industrins metoder för anskaffning av skogsråvara utvecklats.

– Metoderna för att förnya skogen har också förändrats mycket under de senaste årtiondena. Tack vare gynnsammare
markberedning och förädlade frön och plantor sker den tidiga tillväxten snabbare än den gjorde på 1900-talet.

Hon tillägger att skogsägarnas intresse för klimat och biodiversitet ökat.

– För skogsägare finns också en rad andra värden än virkesintäkter. Många uppskattar att ströva i naturen och blandskog ger en behagligare naturupplevelse än ett ensidigt artbestånd, säger Huuskonen.

FÖRDELARNA ÖVERTRUMFAR NACKDELARNA

Enligt Huuskonen är potentialen för blandkultur störst i södra och mellersta Finland. Hon tar inte ställning till huruvida den ekonomiska avkastningen ökar eller minskar med blandskog, eftersom prisförhållandena mellan olika trädslag spelar in och förändras över tid, men hon konstaterar att det finns en inbyggd ekonomisk fördel i en minskad risk för att trädbestånd slås ut av stormar eller skadeangrepp. En starkare motståndskraft kan bli mycket värdefull när de yttre förutsättningarna förändras.

– Skogen måste anpassas när klimatet ställer nya krav. Nya hot kräver att skogarna är livskraftiga, att de har en biologisk mångfald för att långsiktigt kunna producera virke och fungera som effektiva kolsänkor, säger Huuskonen.

På frågan om det finns nackdelar med blandskogar svarar hon:

– I ungskog som innehåller mycket lövträd finns det en risk för älgskador, men fördelarna väger nog mycket tyngre när man ställer plus och minus mot varandra.

SKOGSÄGAREN FÄLLER SISTA ORDET

Om man tittar rent ekonomiskt på skogsförnyelse lönar det sig att kalkylera och sprida riskerna över en lång tid framåt. Många av skadorna, som drabbar skog, är specifika för enskilda trädslag, och om ett trädslag slås ut fortsätter de andra att växa. Tallbestånd är mest utsatta för älgskador, medan granbestånd kan drabbas av en rad andra typer av skador, däribland torka, vindfällen, snölaster och insektsangrepp.

Blandskog kan växa både på karga och bördiga marker, och i samband med förnyelse lönar det sig för skogsägare att låta utvärdera sin skogsmark.

– Skogsfackmännen har ett stort ansvar i att bedöma marktypen och andra yttre förutsättningar när en skog ska förnyas. De ger goda råd enligt sin expertis, men det är viktigt att skogsägaren fattar be-
slutet om vad som ska planteras, säger Henrik Östman, lärare i skogsbruk på Yrkesakademin i Vasa.

Enligt honom är skogsägare generellt mycket intresserade av att plantera blandskog.

– Det är en mycket positiv trend att blandskog ökar. En bidragande orsak är att industrin har utvecklats enormt sedan 1980-talet, då tall var mest efterfrågat.

TIDIG GALLRING AVGÖRANDE

I modern skogsvård ingår mycket annat än virkesproduktion. Biologisk mångfald är numera en hederssak inom skogsbruket.

– Landets skogsägare har mer och mer insett fördelarna med att främja viltvård och skapa biotoper för smådjur, insekter och svampar. Det här är också en del av en livskraftig blandskog, säger Östman.

När det gäller att välja trädslag för blandskog rekommenderar han ett huvudträdslag med ett till tre kompletterande trädslag. Om marken passar för både tall och gran kan båda med fördel planteras. Lövträd kommer att hitta till förnyelseytan genom frön som sprids.

När det sedan är dags för röjning och gallring, är det viktigt att livskraftiga träd av olika slag tillåts fortsätta växa. Valet av trädslag avgör också landskapsbilden för en lång tid framåt.

– Det kräver ett vant öga att välja ut vilka träd som ska gallras och vilka som ska fortsätta växa. Ofta är det skogsmaskinsförare som fattar besluten i praktiken, och de har ett stort ansvar, säger Östman som till vardags utbildar blivande skogsmaskinförare.

EN FRISK ROT HÅLLER TRÄDET STÅENDE 

Han påminner om vikten av att skogsägaren ser till att första gallringen görs i tid.

– Tyvärr sker den ofta för sent. När man röjer och gallrar tidigt släpper man också ljus och värme ner till marken, vilket höjer marktemperatursumman och gynnar utvecklingen av trädens rotsystem, förklarar han.

Rotsystemet har en stor betydelse för trädets överlevnadsförmåga. En av de fördelar som träden drar nytta av i blandskog är att rotsystemen lägger sig på olika nivåer under marken. Björken, som tappar sina löv till vintern, går inte lika djupt med sina rötter som tallen.

– Det bidrar till att förbättra trädens stormfasthet, men också till att undvika rotröta, som ofta sprids när rötter av samma trädslag kommer i kontakt med varandra, säger Östman.

När blandskogen kommit till avverkningsskedet gäller samma sak som för skog med ett dominerande trädslag – om röjningar och gallringar gjorts enligt boken borde det finnas gott om stockvirke.

Text och foto: Johan Svenlin